Articles

Ceerno Njaay Baal

   Ceerno Njaay Baal Waa maa Nasru Illaa Bi Inndillaahi. 53 fois, ngam yimɓe teddin-ma Aayetal kursiiyu 24 Ngam añɓe, kala ñalawma mbaɗaa Aayetal kursiiyu 24  Wa jaalna nawmakum subataa. Wa Jaalna Nawma kum subataa Ngam laabi tati tutta e ndiyam ɗam gorko o yara heen ko heddi koo mooma e yeeso. Walla debbo o yara. So tawii ko debbo o, so o waɗii ko gorko o yarata ɗum. Rabbana Hablanaa Min Aswaajinaa Wa Zurriyaatina Qurrata A'yuunii Wa jaalna Muttaqiina Imaaman.  Ngam kawral galle ma, walla mbiyaa kawral ɓesngu maa. Galle o hawrat etee o welat  Yu Waffi Qillaahi Baynahumaa. Ooɗo aaye kadi ko hono noon: sa janngiimo laati tati a tuttii e barma deftaaɗo walla lahal ñaamde garɗo fof nokka e ñaamde kamɓe fof kawrat ɓe ngona neɗɗo gooto Allaahu Laɗiifun Bi Ibaahi Yarzuku Manyasaa'u Hu wal Qawiiyul Aziizu. Wonande ndaartoowo golle: O waɗata ɗum ko balɗe nay, .. Wa Ayyuuba Iznaade Rabbahu Annii maksanii Durra Wa Anta Arrahmaanir Rahhimiin. Wonande gonduɗo rafi o anndaa ...

Fittii-fotrii

Laamɓe Afrik. Fittii-Fottii Ɓamtaare Afrik holnde tijjaa ? So ɗii boli ɓe ngoppaani en cuwaa. Maayɓe ɗaaniiɓe he gaññeeje leyɗe kalfinaa. Cuddaaje koyeera ɓe kuurda. Peŋɗo lannda fof eeraango eewno. Wulla luuka ha yimɓe catoo. Fena penaale mawɗe ha ɓiɗɓe ngenndi mbelto. Ɓe ngulla ɓe luuka ɓe mbiya jam en ndañii. Lunndiyanke ngemmbo ndeke penaale am ɓe nanii. Ƴoƴɓe keɗtoo hakkillaaji lulindoo. Hakkillaaji ngoɗɗa dow ndeesto. Ɓe caɓɓito kaa haala ɓe ngoɗɗito. Bone dooki ngenndi wurja ɓaawo ruttitoo. Lunndiyanke ardine penaale ɓadtito. Booñ ngenndi kopporeeje wullitoo. Dogana Farayse he Amerik wullitoo. Booñ amen fiɗɗi horsi jawdi laaɓndoo. Leyɗeele aarabeeɓe baɗlal laaɓndoo. Fepindo penaale roɓindoo. Duuɓi jowi ɓiɗɓe ngenndi laamɗo ngullitoo. Komin kalfinnomaa moƴƴingol hay huunde min njiyaani ɗoo. Laamɗo fuɗɗito penaale mum. Ko hay huunde min tawaano ɗoo. Ɓiɗɓe ngenndi puɗɗitoo. Seppooji nder ngenndi njerwitoo. Laamɗo nula dadiiɓe ɗii boli ndartindoo. Kopporeeje laaɓndanooɗe to Farayse ...

Politique l'Afrique

Démolition qui démoli démocratie de l'Afrique. Quand l'Afrique va changer deviendra l'Afrique de demain   Leader des politique. Ils ont devenu leader de son leurs intérêts. Politique l'Afrique devenu mensonges de l'Afrique. Comme Alpha Blondy disais tantôt: Les ennemis de l'Afrique. Ces ont des africains. Quant l'Afrique va développer ? Soit changé comme l'Europe d'aujourd'hui. Nous étions colonisé par d'esprit et physique. Aujourd'hui nous sommes colonisé par d'esprit. Politiciens africains comprenez vous. L'occidentaux travaille par esprit intelligence et savoir. Vous travaillez par la physique et mauvaise attitudes. Sans respecterai les attitudes des autres.

Usmaan Sonko !

             USMAAN SONKO       Yimre he Usmaan Sonkoo Usmaan ustii ɗo. So juutde darngal wonno hakkilantaagal. So juutde darngal wonno ganndal. So juutde darngal wonno pinal. So juutde darngal wonno ƴoƴre. Koori Usmaan Sonko daɗetaake. Fuuyi darngal no bamngal. Mawni kunugal no ngabuyal. Waasi teddungal no firawnayal. Ko haali fof fawa ngoodooje no powal. Nde wonno yahata jam he ngal niɓɓal. Wele-lele wele-lele warii min he ngal kunugal. Mate ko aan tan Geno rokkuno jaajngal. Ndaw ko fuuyi ellee bamngal. Aɗa hana tan e hakkunde pooyal. Haalirde ngenndiire wontii ngemmbiire. Nde ngal yiɗi haalde fof ngal dogana haalirde ngenndiire. Ndee ko renndaande no naangal. Fetta fuɗa moni kala he hakkunde koyal.  Ndee wonaa jeytaare he ndee firtaare. Dutal ko ɓooyi dow fof maa meeɗ jippaade. Sonko sukko no maayɗo leliiɗo he ɗee genaale. Aɗa luuka tan no powal. Mbaanaari dow jeeri ! Fotndotaako fototaako. Makki innde mum mahii ko he jammi jeeri...
Suɓngo Hoyre-leydaagu leydi Kameruun. Ñalnde Dewo 12 lewru Jolal htnd 2025 Jogino keeweendi ko Iisaa Cirooma Bakari, Bamennda Garwa, Marwa

Kiite Afrik pawi en ɗum ko laamɓe men

🇨🇲 Pedle winndere, daraniiɗe hujjaaji ɓiɗɓe Aadama, ina poti weddaade konnguɗi mum'en ngam hartaade ɗee baɗaate e ɓee Laamɓe Afrik. So tawii ɓe ndenndaani Lannda ngoota e ɗee golle kaantorinɗe ! Follude ɓiɗɓe ngenndi e  ɓeto mum'en toowngo wonaa laawol. Neɗɗo fof ina jogii fotde hakkunde mum e ngenndi mum. Neɗɗo fof ina jogii fotde hakkunde mum e diiwaan mum. Neɗɗo fof ina jogii fotde hakkunde mum e falnde mum, ko noon ne kay neɗɗo fof ina jogii fotde hakkunde mum e nder galle mum. Neɗɗo fof teettantaake hakke mum, so wonaa ɗuum ina waawi jibinde pooɗe-nduure. Ko noon Njaay Saydu Aamadu wiyi: Neɗɗo waawa wonde ngenndiyanke tawa o waawa reentaade fotdeeji tati, e reende fotdeeji tati ɗii'', Reentaade ko jeyaa, feccondireede ko rennda, jaggude haa tiiɗa ko jeyi. Waɗde ɗawaaɗo fotde mum e ngenndi mum fof mettinat.  Alaa ko teppi Afrik so wonaa Laamɓe Afrik, jooɗo fof wiya ummotaako, waɗta Gannginorde ndee galle baaba ! Ganndo wonaa gooto, pinɗo wonaa gooto hay ceniiɗo wo...

Yimre, Ɗo ngonnoomi

PULAAGU, So en nattii wonde, ɗo wonde wonnoo e wonde. Maa nattude wonde haɗa en wonde. Wondinaade en wonde ɗo wonde wonnoo e wonde. Ina addana en wonde ɗo wonde wonnoo e wonde. Nattude en wonde mbele addantaa en naattude nattude. Kanƴi fof nattude ɗi wonde e nder wonde. Addantaa en waasde wonde e wonde. Tawde eɗen keddii wonde e nder wonde. Hol ko haɗata en wonde e nder wonde ? Mbele wonaa waasde en wonde nder wonde. So waasde wonde haɗii en wonde. Mbele jibinantaa en ŋakkeende wonde. Tawde ko wonde en ɗo ngonnoɗen addanta en wonde ko ngonɗen. Miɗo sikki nii wonaa nattude en wonde. Addani en wayde no mbayɗen nii. Ko naattude e naattunooɗi tuma nde natti natti nattuno e nattude. Hol ko addani mi wonde ko ngon-mi. Ko wonde ɗo ngonnoomi. Tawde ɗo ngonnoomi haɗaani mi wonde ɗo ngon-mi. Kuɗol Ngenndiyanke Joob Ñalnde 10 lewru Yarkomaa 2025